Äntligen är den lilla vampyren ( han har börjat bitas av pur glädje) hemma igen. Men eftersom jag har det fantastiska yrket skådespelare så jobbar jag kvällar under vissa perioder. Ett bra jobb om man vill spä på det ,redan innan, frätande dåliga samvetet. Så knappt har den lilla knodden kommit hem förrän jag lämnar bort honom igen. Jajamensan, sån är jag. Inte tjänar jag några pengar heller som jag kan lägga undan till hans terapisamtal som han lär behöva när han blir vuxen. Förlåt mig min älskade krokodil.
Något som är bra med det här är att vi har bott hos min mamma några dagar så att hon har tagit hand om den lilla plutten medans jag har varit iväg och tjänat mitt torftiga, dagliga bröd. Åh, vad det har varit skönt. Nästan som hotel. Lagad mat två ggr om dagen. Slippa disken, det finns diskmaskin. Ni som läser detta, tala inte om det som ni läser nu för någon, men min mamma har tvättat åt mig.....alltså jag vet inte om jag ska skämmas eller bara njuta av att jag har en fantastisk mamma.
Men det var inte det egentligen jag skulle skriva om. Det jag tycker är det mest underbara är att min son och min mamma tycker så mycket om varandra. Det är kärlek i sin renaste form. Att se dom två sitta på golvet tillsammans och bygga med lego , eller gå ut och vattna blommorna, laga mat tillsammans, titta på bollibompa, se när mamma läser en bok för honom (hon pratar om bilderna också, inte bara läser orden som hans tråkiga mamma gör) ,höra när de berättar om den spännande promenaden de har varit ute på, se när de vilar tillsammans, se när de jagar mördarsniglar tillsammans.....min son sjunger "lilla snigel akta dig" ....min mor klipper itu dom, (han får inte se på när hon gör det...han har nog inte råd med hur många terapisamtal som helst).....att se de två tillsammans gör mig trygg och lugn och jag åker gärna till jobbet om än med dåligt samvete, men ändå med vetskapen om att även om terapisamtalen kommer att handla om hans egoistiska mamma så kommer han med all sannolikhet att prata om sin fantastiska mormor..........
tisdag 24 juli 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Tänk då hur det hade kännt om det hade varit din RIKTIGA mamma ;)
puss o kram
mammor mammor, ja visst är de bra!! Hälsa till din mamma att hon inte ser en dag äldre ut än när vi lekte på högstadiet. ska du med till ullared eller? jag tänkte hoppa på tåget med frida....häls stolt stark och trygg junior
Skicka en kommentar