ursäkta

Alltså ursäkta mig. Det är ju inte åttio procent av a- kassan utan åttio procent av den lönen som jag hade för två år sedan ety det var det jobbet som varade över ett halvår, ety de senaste jobben jag har haft bara har varit fem månader eller tre månader, ety jag är frilansande skådespelare .......den lönen jag hade för två år sen är väl å andra sidan lika mycket som min a- kassa nu.....ety skådespelare har en lön som verkligen suger.....

skattelättnad????

Hela jag är ju en hel jävla hushållsnära tjänst. Var är min skattelättnad?????

Det är intressant det här när man anmäller vård av sjukt barn. Om man är arbetslös ska man fylla i en ruta där frågan om man har förlorat hela arbetslöshets ersättningen. Alltså.....om man har varit hemma med barnet hela dagen. Det vill säga åtta timmar. Okej, så långt kan man väl förstå att dom vill veta. Men det finns ingen ruta där man kan fylla i om man har fortsatt att vårda sitt barn efter dom åtta timmarna.......typ på kvällen....natten...... om man tex har förlorat hela sin egna tid...den lilla man brukar ha efter att dom somnat. Det finns ingen ruta där man kan fylla i om man har förlorat sin nattsömn...

Jag undrar var är min kompensation för allt det? Var är min belöning? Jo, mina damer och herrar..... den består av åttio procent av min arbetslöshetskassa...som i sin tur är åttio procent av min senaste lön......tadaaaaa....tack ska ni ha.

Men om jag däremot hade varit en rik hemmafru så hade jag kunnat betala en annan människa som kunde göra allt detta jobbet åt mig och då!!!!! hade jag fått min lilla belöning.... Jag hade sluppit betala så mycket skatt.

Eh....okej......eh....nä....jag fattar faktiskt inte.....

fy fan vad ensamt

Fan, det är ensamt att vara ensam mamma. Just nu försöker jag lära min son att somna själv. Det sista jag såg nu när jag var inne för att säga godnatt en åttonde gång var en liten rödgråten kille som låg och stirrade helt tomt ut i luften. Han hade helt enkelt gett upp. Underbart. Jag har gjort mitt barn apatisk...Jag började gråta själv. Fy fan vad jag känner mig som en riktig jävla skitmorsa. All gråt och skrik och förtvivlan är det jag som orsakar och jag låter honom bara ligga där ensam utan att ta upp honom och trösta honom. Det känns för jävligt.
Helt ensam är jag om detta. Ingen som jag kan dela ångesten med eller oron eller till och med kunna se det komiska i allt det här. Det gör mig skitförbannad att veta att jag är ensam om det här. Var fan är hans farsa som skulle kunna hjälpa mig. Eller ligga bredvid honom och vara där tills han somnar....

Nu har han börjat gråta igen och här sitter jag. Det värsta är att jag vet nästan säkert att även om vi klarar detta och han lär sig att somna själv så kommer det att vara som bortblåst när han kommer från sin pappa ......

Helvete jag gör ju det här för att jag ska kunna få min egna tid så att jag kan göra allt det jag inte hinner på dagarna så att jag blir mera lugn så att jag i slutändan kan vara mer närvarande med min son.....

Jaja, nu sover han. ....och här sitter jag med dåligt samvete alldeles ensam.....stackars mig ......och min lilla son

en ensammammas dagbok

14 augusti

Vaknade . Åt frukost. Lämnade på dagis. Gick en promenad. Kom hem .Diskade. Plockade undan i sonens rum. Skickade iväg några jobbansökningar. Funderade på vad som skulle lagas till middag och mellanmål. Handlade. Förbannade mig själv för att jag aldrig storhandlar och har veckomatlista. Kom hem. Duschade. Hämtade på dagis. Kom hem. Åt mellanmål, Mackor som vanligt. Fick lite ångest för att min son kommer att få skörbjugg. Diskade.Lekte lite med sonen. Lagade middag. Åt. Tittade på Bollibompa. Djävla gröna drake. Åt kvällsmat. Nattade sonen. Somnade i hans säng. Gick och la mig.

15 augusti

Vaknade. Åt frukost. Lämnade på dagis. Gick en promenad. Kom hem. Diskade. Plockade undan i sonens rum. Skickade iväg några jobbansökningar. Funderade på vad som skulle lagas till middag och mellanmål. Handlade. Förbannade mig själv för att jag aldrig storhandlar och har veckomatlist. Kom hem. Duschade. Hämtade på dagis. Kom hem. Åt mellanmål. Mackor som vanligt. Fick lite ångest för att min son kommer att få skörbjugg.Diskade. Lekte lite med sonen. Lagade middag. Åt. Tittade på Bollibompa. Djävla gröna drake. Åt kvällsmat. Nattade sonen. Somnade i hans säng. Gick och la mig.

16 augusti

Vaknade. Åt frukost. Lämnade på dagis. Gick en promenad. Hämtade min cykel. Cyklade iväg och hämtade min son. Cyklade till Paris. Tog in på ett femstjärnigt hotell. Somande i en jättestor säng.

17 augusti

Vaknade. Åt en fantastisk hotellfrukost. Gich ut på gatorna i Paris. Träffade Edward Northon som var i Paris på semester. Han frågade om jag hade nåt för mig den närmaste tiden. Eftersom jag inte hade det fick jag och sonen följa med till Los Angeles och jag blev filmstjärna.

18 augusti

Gjorde succè. Edward friade. Jag sa att jag skulle fundera på det. Har inte hittat något bra dagis åt sonen.

19 augusti

Vann en oscar för bästa huvudroll. Jag sa att jag inte ville ta emot ett pris från ett land som har en president som är dum i huvet.

20 augusti

Georg Busch avgick som president. Jag hämtade min oscar.

21 augusti

Längtade hem så mycket att vi åkte hem igen. Lämnade sonen på dagis. Gick hem och diskade. Hämtade på dagis. Lagade middag. Tittade på Bollibompa. Snygg drake. Nattade sonen. Putsade min oscarsstatyett. Gick och la mig. ................undrar vad som händer i morgon..........

tack för mamma

Äntligen är den lilla vampyren ( han har börjat bitas av pur glädje) hemma igen. Men eftersom jag har det fantastiska yrket skådespelare så jobbar jag kvällar under vissa perioder. Ett bra jobb om man vill spä på det ,redan innan, frätande dåliga samvetet. Så knappt har den lilla knodden kommit hem förrän jag lämnar bort honom igen. Jajamensan, sån är jag. Inte tjänar jag några pengar heller som jag kan lägga undan till hans terapisamtal som han lär behöva när han blir vuxen. Förlåt mig min älskade krokodil.

Något som är bra med det här är att vi har bott hos min mamma några dagar så att hon har tagit hand om den lilla plutten medans jag har varit iväg och tjänat mitt torftiga, dagliga bröd. Åh, vad det har varit skönt. Nästan som hotel. Lagad mat två ggr om dagen. Slippa disken, det finns diskmaskin. Ni som läser detta, tala inte om det som ni läser nu för någon, men min mamma har tvättat åt mig.....alltså jag vet inte om jag ska skämmas eller bara njuta av att jag har en fantastisk mamma.

Men det var inte det egentligen jag skulle skriva om. Det jag tycker är det mest underbara är att min son och min mamma tycker så mycket om varandra. Det är kärlek i sin renaste form. Att se dom två sitta på golvet tillsammans och bygga med lego , eller gå ut och vattna blommorna, laga mat tillsammans, titta på bollibompa, se när mamma läser en bok för honom (hon pratar om bilderna också, inte bara läser orden som hans tråkiga mamma gör) ,höra när de berättar om den spännande promenaden de har varit ute på, se när de vilar tillsammans, se när de jagar mördarsniglar tillsammans.....min son sjunger "lilla snigel akta dig" ....min mor klipper itu dom, (han får inte se på när hon gör det...han har nog inte råd med hur många terapisamtal som helst).....att se de två tillsammans gör mig trygg och lugn och jag åker gärna till jobbet om än med dåligt samvete, men ändå med vetskapen om att även om terapisamtalen kommer att handla om hans egoistiska mamma så kommer han med all sannolikhet att prata om sin fantastiska mormor..........

ensam mamma längtar

Nu är det väldigt länge som den lilla knodden har varit hos sin pappa. Det kommer att dröja en hel vecka till innan han kommer hem........hjälp vad jag längtar.... nu kan jag tänka mig att ha nån i knät när jag går på toaletten....

ensam mamma utan barn

Det ligger en död flodhäst i mitt badrum. Inget liv i det stackars djuret. Bara ligger där livlös och övergiven. Har försökt blåsa liv i den men det vill sig inte riktigt. Flodhästen ligger orörlig därför att han som kan det här med flodhästar är hos sin pappa just nu, så det är bara jag och den stackars flodhästen hemma. Jag låter den ligga kvar i badrummet.Den kanske bara vilar sig, vad vet jag.....

Ja, jag är alltså utan barn i några veckor. Inte ens ensam mamma .....bara ensam. Usch, vad det låter tragiskt. Jag vet många småbarnsföräldrar som skulle vilja byta med mig. Den där härliga egentiden som alla vill ha. Men ibland är det svårt att veta vem man är när man inte är mamma.
Jag har försökt att vara den där coola "singel i stan" tjejen. I Fredags tex. var jag på gayklubb och kom inte hem förrän klockan var fyra på morgonen. I lördags var jag på bluesafton. I går var jag ute och tog några öl med kollegorna...... visst är allt det där trevligt..... Men dom dagarna är ändå förbi när man kunde hänga i baren tjugofyra timmar , sju dagar i veckan utan att få en frutansvärd ångestbakfylla dan efter. Nu handlar det ju inte längre om dagen efter....det är ju veckan efter. Da'n efter da'n efter da'n efter doppareda'n.....

Jag är inte den coola "singel i stan" tjejen. Jag tycker inte ens att det är kul att stå och hänga i baren med bögar längre. Vad har jag för det? Dom vill ju inte bilda familj med mig ändå. Dessutom får jag bara moderskänslor för dom där unga killarna som står på gogopodiet och dansar sexigt insmort i nåt glansigt.....(är det smör?)
Jag vill bara be dom ta på sig ordentligt med kläder och gå hem för att det är alldeles för sent för små pojkar att vara ute.

Okej, det finns andra saker att göra också. Gå på bio som inte är typ bebisbio. Kolla på alla Harry Potter filmerna på en gång och äta massor med godis utan att behöva vara orolig för att sonen ska vakna och också vilja äta godis. Läsa en bok som är tjockare än fem sidor och som inte innehåller ord som :"nalle, brandbil, vovve, anka , muuu." Gå i affärer hela dagen och inte behöva tänka på att man måste äta var tredje timma om det inte ska bli katastrof. Helt enkelt bara kunna gå hemifrån utan att behöva tänka på annat än att ta med sig handväskan och solglasögonen. Duscha längre än två minuter och sedan sminka sig. Sitta på toaletten själv, utan någon i knät.

Ja, vad mycket man kan göra. Jag ska genast gå och sätta mig på toaletten och njuta av min ensamhet.